vem fångar oss nu, vem är målvakt eller är vår framtid kolsvart? // timbuktu är king
det var som ett annat liv, det var så förbannat fint. du var den jag ständigt ville stå bredvid, du grep mitt hjärta som en polygrip. vi flög iväg som en projektil, vi som inga preventiv till. fan jävla skit jag behöver lite tid, månaderna gick och det var inte lika enkelt. för två tätt in på blev det trängsel, vi skulle hålla hand tills skeletten blev damm. en millimeter från en gadd med ditt namn på, jag trodde att vi låg mellan himmel och jord men tillslut blev det bara fucking smulor på bordet.
kom och håll om mig, är det här bilden av vad vi va, men älskling vi kan aldrig bli kvar, en sista gång håller jag om dig.
vi bråka natten lång, tårarna forsade ner för din kind smärtan är blind. och jag fattar om du varken vill veta av eller höra av dig till mig, du vill ha space men en vacker dag kanske du och jag kommer sätta tillbaks pinnen i vår handgranat och göra om det extra bra. du paja vasen som jag gav dig på din födelsedag, jag kastar ringen och sa det blir aldrig äktenskap. du kastar maten som jag lagat på vårt köksgolv och lågtrycket i vårt hus blir en köldfront. vi som alltid lovat att va varandras bästa vän, nu ligger vi med hundhuvet i en hästens säng.
men alla gropar föddes som små hål, fast i halsen som en novalo koltrast. nu står i tårar, vem fångar oss nu, vem är målvakt eller är vår framtid kolsvart, står vi där med skriet minus 2029. eller lirar vi bara vidare som mikael wiehe, eller fryser ut varandra som nasistpartiet. du jag hoppades verkligen att vi skulle vara livet ut.
Kom och håll om mig, är det här bilden av vad vi va, men älskling vi kan aldrig bli kvar. en sista gång, håller jag om dig, håller jag av dig, håller jag avstånd.